KTH presenterar pilotbyggnad av återbrukad betong i Helsingborg
Mitt i Drottninghög, ett miljonprogramsområde från 60-talet i Helsingborg, uppför forskare från KTH en pilotbyggnad i form av en paviljong i återbrukad betong. Byggnaden är en del av mässan H22 City Expo som pågår mellan 30 maj och 3 juli.
Byggnaden står där det tidigare stod en förskola. KTH-forskarna har kunnat använda bottenplattan från förskolan till byggnaden, som är 8 gånger 22 meter, 4 meter hög och består av några hundra ton betong. Byggnaden utgörs till 99 procent av återbrukat material.
Tillverkning av ny betong är mycket resurskrävande och står för 3–4 procent av världens totala utsläpp av koldioxid. Genom att använda återbrukad betong i nya byggnader skulle utsläppen kunna minskas radikalt, konstaterar Erik Stenberg , arkitekturforskare på KTH.
– Våra beräkningar visar att genom att vi använder återbrukad betong i vår pilot får vi en reduktion av koldioxidavtrycket med 96 procent jämfört med om vi skulle ha använt ny betong. Så det här återbruket av betong pekar på en väg framåt, säger Erik Stenberg och fortsätter:
– Idag river man kontorsfastigheter av betong som är kanske 40 år gamla för att ge plats åt nya bostäder. Men den betongen har en mycket längre teknisk livslängd än så, 100, 200, kanske upp till 300 år så länge den står varm och torr. Och ska vi komma åt koldioxidförbrukningen i nya byggnader måste vi komma åt de här tunga stomelementen av betong.
EU-projekt om återbruk av betongelement
Han leder den svenska delen av EU-projektet ReCreate – Reusing Precast concrete for a Circular Economy – vars syfte är att undersöka hur man kan återbruka betongelement i nya byggnader. Projektet, som finansieras av EU:s program Horizon 2020, leds av Universitetet i Tammerfors och med i satsningen finns även Eindhovens tekniska universitet och Brandenburgs tekniska högskola.
Inom ramen för projektet ska alla fyra deltagande universitet ta fram två piloter, en digital och en fysisk. Till skillnad från Tammerfors, Eindhoven och Brandenburg började KTH med den fysiska piloten, den som nu visas upp i Helsingborg, och kommer därefter att göra en digital. De tre partneruniversitetens första digitala piloter finns att titta på i form av 3D-printade modeller av respektive donatorbyggnad i KTH:s paviljongpilot.
– Det kommer även finnas beskrivningar av de olika projekten. Men utställningens fokus ligger på Helsingborg och Drottninghög. Bland annat visar vi upp ett projekt kring återbruk av betong i Drottninghög som några av våra studenter på Arkitekturskolan jobbade med i höstas, säger Erik Stenberg.
Utmaning för arkitekter
Utöver sin roll som ledare för den svenska delen jobbar han med historiska analyser och en kartläggning av var betongelement finns, när och var de byggdes, i vilken form, av vem och för vad. Ytterligare två KTH-forskare är med i projektet, Kjartan Gudmundson från avdelningen för hållbara byggnader och Tove Malmqvist från avdelningen för hållbarhet, utvärdering och styrning, SEED.
Kjartan Gudmundson tittar på frågor som kvalitetssäkring – betongkvalitet och förekomst av farliga ämnen – och digitalisering av historisk och ny information om betongelement som kan följa med dem när de används på nytt.
– Tove Malmqvist jobbar med frågor som livscykelanalys, klimatpåverkan, affärsmodeller, och regelverk, säger Erik Stenberg.
Som arkitekt är det en utmaning att jobba med återbrukade byggelement, konstaterar han.
– Jag måste tänka annorlunda. Jag kan ju inte gjuta allting nytt, utan måste utgå ifrån de dimensioner och de spännvidder som finns, säger Erik Stenberg.
Håkan Soold