Många cyklister väjer för brunnslocken på cykelbanorna

– Vi undersökte hur cyklister agerar i olika situationer, vid passering av brunnslock på dubbelriktade cykelbanor. Vi gjorde både en observationsstudie och en enkätstudie, Det vi kan säga är att det finns tydliga tendenser att cyklister undviker att cykla över brunnslocken och väjer istället, säger Simon Jändel.

Tror ni att era slutsatser kommer att få praktisk betydelse?

– Vi har fått en kommentar från företaget Edge, som är med och sponsrar stipendiet, att de kommer ta en diskussion internt och med sina beställare och försöka undvika projektering av brunnslock i cykelbanor så mycket som möjligt. Sedan är det svårt att säga om våra slutsatser kommer att få någon praktiskt betydelse, då det är många intressen som konkurrerar om utrymmet vid vägutformning. Cykelfrämjandets utmärkelse av vårt arbete innebär i alla fall att frågan uppmärksammas och att nya diskussioner skapas, säger Albin Kvarnefalk.

Vad var det som gjorde att ni valde detta ämne för en studie?

– Vi ville undersöka möjliga hinder som påverkar den tillgängliga bredden på cykelbanor. Den tillgängliga bredden är den konstruerade bredden minus eventuella hinder, till exempel vattenpölar, ojämnheter och stolpar, säger Simon Jändel.

– Arbetet började med en omfattande inventering av de centrala delarna av de regionala cykelstråken och där visade det sig att brunnslock var vanligt förekommande på cykelbanorna. Därför gick vi vidare och undersökte om just brunnslock är hinder som påverkar cykelbanors tillgängliga bredd. Det finns stora möjligheter att göra

vidare studier på området, säger Albin Kvarnefalk.

Ni ska presentera uppsatsen på ett webbinarium som Cykelfrämjandet håller den 28 september. Är det något särskilt ni kommer att lyfta då?

– Vi tänkte redogöra för de praktiska delarna av materialinsamlingen och lite om hur vi bearbetade datan. Vi tänkte även lyfta exempel från verkligheten, både från studieplatserna och från andra exempel från inventeringen.

Håkan Soold